Fångad, förförd och förevigt förälskad

 

Vet inte sjutton vem som var mest gladast jag eller hundarna?
På lördagen visade termometern på 18 grader. Tydligen hade vår
dans gjort lite nytta trots allt.

 
Snabbt som ögat packade jag ner en skål /vattenflaska
i ryggan och sen bar det av ut på tur. Nellie sprang som hon
skulle med tåget. Den bruden hade samlat på sig spring i benen
jag lovar!!!!
 
Det hade hänt en hel del sen sist kan man lugnt påstå.

 
Vet ni vad. Sjöbo har fått sitt eget Stonehenge. På måndag blir det att ringa runt till media över hela vårt avlånga land. Vilken grej och vilken upptäckt! Vi får den säkert uppkallad efter oss. Douglas ville absolut att den skulle heta Doggehenge. Men sen är han ju man också ;)
 
“Gräset är grönare på andra sidan” helt klart
 
Efter Nellie & Douglas var det De Diviga Damernas tur
 
Är synd att säga att det i gick i ett rasande tempo. När de 2 är ute
ska allt luktas på och undersökas i minsta detalj. Kan ta sin lilla tid och man får inte ha bråttom. I nästa vecka börjar det vi talar tyst om här i huset ( Madison & Haleys bantning) Båda har lagt på sig ett par extra kg som måste bort. Men det örat är det ingen som lyssnar på. Kommer bantning på tal drar båda in kinderna och magen och ser på gränsen till undernärda ut. Men jag vet !!!!! 
 
Douglas mage är helt återställd nu. Den sista magpastan
jag köpte på apoteket hjälpte kanon bra. Den kan man ge även om hunden går på dietmat. Såg rätt äcklig ut i sin konsistens men luktade choklad och Douglas svalde ner den så glatt.

Efter promenaderna fick jag massor med energi.
Satte igång att smörja alla koppel och halsband.

När man hade häst gjorde man sånt minst 1 ggr i veckan men av en konstig anledning glöms insmörjning av koppel/halsband bort.

I fredags kväll var första gången på länge som jag tyckte det var obehagligt att vara ensam i huset. Och jag förbannade mig själv över att som ung och dum sett alla rysare och splatter filmer som fanns att se. Det blir mörkare nu och runt 22 tiden var det nästan nattsvart. Lampan på gårdsplanen hade slutat att fungera och hundarna fick tokryck och skällde som idioter ut i mörkret. Strålkastaren på ladan som är inställd på rörelser tändes med jämna mellanrum. CREEPY!!!! Jag fick verkligen tala mig till rätta och använda logisk och sunt förnufts förklaring för att inte kasta mig in i bilen och flytta hem till Therese & Martin.
 
Dagen efter bytte jag glödlampan och nu flödar gårdsplanen återigen i ljus och jag kan se alla bovar och banditer som smyger omkring :) För spöken dom bryr jag mig inte med. Låt dem flaxa och flyga. De gör ingen skada. Har hittills aldrig läst - en blodig massak utfördes av ett gäng gastar eller - den galne massmördaren visade sig vara ryttaren utan huvud BUUuuuu….
Nix det är folk av kött och blod man ska vara rädd för.
  
Som jag alltid sa till mina barn när de var små –barn var inte rädda för mörkret. Ni ska vara rädda för det som gömmer sig i mörkret. * Ha ha… vilken snäll och förstående mor jag var eller hur?