Fångad, förförd och förevigt förälskad

 

 

 

                   

Tjoho kylan har omfamnat Ystad med omnejd. Omfamningen innebar att min lille bil protesterade och vägrade vakna. Hade väl ingen lust att kliva upp från det varma täcket. Men en bil klarar sig Tanten inte utan så det fick bli tuffa tag och den puttades igång med lite starthjälp. Nu hoppas jag att veckan som kommer innehåller lite mildväder. Bilen tycker som jag – tumme ner mot kyla.
Hundarna har riktiga problem med snökramp i tassarna. Först trodde jag det berodde på vägsalt. Men där jag går nu saltas det inte och ändå
hoppas det på tre ben efter en stund. Jätte skumt att de reagerar så kraftigt nu. De andra vintrarna när vi nästan dränktes i snö hade de inga problem alls.

Hittade en gammal klassiker. Lika goda som jag mindes dom.

På tal om mat så kör jag ett race med “ Tand sund inte rund” just nu. Är inte så tråkigt som det låter. Det enda man behöver göra är att tänka till före INTE efter på vad som stoppas in under näsan. Felet som många gör när de ska banta är att köpa alla dessa jäkla pulver och trycka i sig. Dyrt, onyttigt och om du går ner i vikt går upp lika fort när du börjar äta mat igen. Eller så svälter man sig och klarar det i nån vecka och sen är det stop. Att äta för lite gör att kroppen samlar på och lagrar allt den får i sig. Den lägger upp fettdepåer för att klara av att överleva på lite mat. Med andra ord motsatt effekt mot vad du vill ha. Det skulle vara många som blev förvånade när de ser hur mycket man behöver och kan äta utan att gå upp i vikt. Självklart då med rätt sorts mat. För som med allt annat så finns det inga genvägar.
Min lunch 2 ägg, 2 knäckemackor med smör, kesella med russin, 1 kopp kaffe.

Middag består av oftast av kött mest från fågel eftersom det är min favorit med sallad eller keso.
Men visst frossar jag i bland också hur tråkigt hade livet inte varit annars?
Varm choklad med vispad grädde och marshmallows. Så jäkla gott.
Nog med mat snack!

Hundarna mår bara bra och livet trallar på i sin vanliga lunk. Är en gråzon nu och inte mycket händer. Jag väntar på vår och att utställningarna ska dra igång. Och självklart mina andra planer.

Douglas har aldrig varit en soffhund om man inte själv sitter där. Då ska han ligga i knät. Men på senare tid gillar han att ligga med huvud mot armstödet och snarka.

 

Slut på friden nu drar min långa jobbvecka igång.